Tuesday, February 26, 2013

Jag vill rollspela lite! Tänk om....

En tanke slog mig häromdagen med alla debatter om barn. Sen jag blev mamma så handlar mitt liv om min son och hur jag kan vara där för honom och hur jag kan visa honom att jag älskar honom. Samtidigt som jag inte vill glömma bort min man, sköta hus och hem så det är ett ställe alla vill komma hem till och ett ställe av frid där mysfaktorn är hög!


Men med alla "förväntningar" på arbetskärriär, dagis, lyx, resor, DIG SJÄLV I FOKUS etc så blir jag lite spyfärdig speciellt eftersom dessa förväntningarna ifrån staten ibland känns som måste för att bli socialt accepterad! Helt ärligt så tror jag i dagens konstiga samhälle att det hade vart mer accepterat att jag var gift med en häst, än att jag faktiskt vill vara hemma med mitt barn och ta mitt ansvar som förälder!

Förresten läste jag denna artikeln och fick känslan : http://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/ar-inte-barn-den-enda-anledningen-vi-behover-for-att-stanna-hos-varandra/
och tänkte "wow, en till person som faktiskt känner som mig, ser på familjen som mig" och helt ärligt önskar jag att Marcus Birro kunde bli nästa stadsminister!!!

I alla fall så fick jag en tanke häromdagen så häng med och rollspela lite och lämna gärna kommentar!

Djur är ju smarta och klarar av att ha familjer bara med hjälp av instinkter! När jag blev mor blev jag förskräckad för jag fick instinkter som jag inte kunde kontrollera och dom var starkare än vad min hjärna kunde tygla! Känslorna var överväldigande och jag som alltid har haft och tycker om att ha kontroll, såg mig själv bli ett djur, ett lejon, som vaktade på min avkomma och var beredd att skydda honom mot allt som kunde tänkas vara ett hot!

SÅ OM VI HADE TAGIT OCH GJORT ETT EXPRIMENT:
Om vi hade tagit två unga individer när dom var små, ett av varje kön, och satt dom ut på en öde ö. Nu pratar vi om att dom kanske måste varit 3-4 år för att inte minnas "samhällets" värderingar.

Den dagen dom hade varit tillräckligt stora för att få barn, utan inflytelse av samhälle, utan inflytelse från skolan, utan inflytelse av föräldrar. VAD tror du hade hänt?

OM DU VAR DEN PERSONEN som var ensam på en öde ö med din partner. Vad hade instinkterna fått dig till att göra? Hade du byggt ett hus och lagt barnet i ett annat rum? Eller hade du samsovit och haft barnet så nära som möjligt? Hade du låtit barnet skrika sig till sömns själv, eller hade du tröstat och tagit upp barnet i dina armar? Hade du ammat eller hade du hittat en surrogat mamma eller försökt stoppa i barnet kokosnötsmjölk från dag ett? Hur länge tror du barnet hade ammat om du inte hade vetat något om det? Hur länge tror du barnet hade sovit vid din sida? Hur länge tror du det hade tagit innan du hade skickat iväg barnet på egna utforskningsexpeditioner? Vad hade du gjort??? Vad hade dina instinkter lärt dig?


När förlorade människan sina instinkter och känslan av att skydda sitt barn mot alla hot? När blev hoten barnets vän istället? Skulle du låtit barnet ditt leka med huggormar och stoppa handen i elden? Men Samhället låter barnet utöva omoral och säger att det är okej! De låter barnet ditt tro att man visar kärlek med presenter! De låter barnet ditt tro att Pengar är viktigare än tid!



2 comments:

  1. Kjempebra innlegg! Deler og deler:)
    Vil egentlig gjerne skrive en lang kommentar, men babyen min kaller på meg, og mine innstinkter sier meg at jeg må ta han opp nå :))

    ReplyDelete
  2. Et veldig interessant og tankevekkende eksperiment. Jeg var akkurat på besøk hos noen som var bekymret for alle råd hun fikk fra jordmor, barnehage osv. (t.o.m. folk som ikke selv hadde barn) Jeg sa til henne at hun var mamman og måtte gjøre det som hun visste var rett for seg og sitt barn.
    Instinktet forteller oss at vi beskytter barna våre med alt vi har av krefter og litt til. Jeg blir en vill og farlig tiger når det gjelder barna mine sin trygghet og rettferdig behandling i verden.

    ReplyDelete